Täta bröst

I mars 2016 har nu över hälften av USAs stater lagstadgat om vårdens skyldighet att rapportera om brösttäthet till sina patienter. Totalt 28 stater har infört krav på att patienten ska informeras huruvida man har täta bröst eller ej. Detta sju år efter det att man i Connecticut införde en lagstiftning om att det är allas kvinnor rättighet att känna till detta. Läkarna i dessa stater är skyldiga att informera patienten huruvida hon har täta bröst eller ej.

Sverige ligger långt efter och framförallt våra sjukhus är inte så pigga på att informera patienterna om detta. Vi hör ständigt argument som att det saknas objektiva mätmetoder osv och att olika bröstradiologer (mammografiläkare) gör bedömningarna olika.

En erfaren bröstradiolog kan se detta med blotta ögat. Det stora dilemmat i Stockholm och även i Sverige är att det saknas bröstradiologer och då satsar man inte på sådant som vården inte anser är nödvändigt. Hos oss i Stockholm återstår mycket arbete innan kvinnorna själva får äga den här informationen igen. Det fungerade bra fram till år 2016 då RCC stängde ner ett antal fungerande bröstmottagningar.

Mitt råd till Dig, som är eller har varit bröstcancerpatient, är att stå på Dig och kräv att få veta. Det är Ditt liv och Din hälsa det handlar om. Det är Du som ska avgöra om Du anser att du behöver kompletterande undersökning eller inte. Inte sjukvården. Vi känner oftast bäst själva till vad som är viktigt för oss. Även våra läkare ska ge dig information om du frågar dem huruvida du har täta bröst eller ej. Du har rätt att få veta.

På våra ”nya” Bröstcentra som blir klara först år 2018 har vi nu lyckats få till stånd att det ska stå i patienternas journal. Men OBS,  detta gäller då endast nydiagnostiserade patienter. Ännu har vi dock inte sett det infört i någon patients journal. Men det är ett myrsteg i rätt riktning. Vi får inte glömma bort att det finns drygt 25 000 kvinnor i Stockholm som lever med en tidigare bröstcancerdiagnos i vårt län. Enligt vår uppfattning är det extra viktigt att vår patientgrupp känner till detta. Risken att få en ny bröstcancer i ett tätt bröst är större men framförallt är risken att den inte upptäcks väldigt mycket större om Du har täta svårbedömda bröst.

I USA är det organisationen AreYouDense som ligger bakom informationsplikten från sjukvården. Detta ses som en mycket viktig nyckelkomponent för brösthälsan i USA.

Vi har full förståelse att sjukhusen i Sverige ännu inte är rustat för att upplysa alla kvinnor som går på mammografi om detta eftersom det helt enkelt skulle bli väldigt dyrbart att erbjuda alla dessa kvinnor kompletterande undersökningar. Men vi som en gång haft bröstcancer är en högriskgrupp och vi måste få bättre besked. Vi kan inte nöja oss med att några tjänstemän inom landstinget ska bestämma vad vi ska få veta och vad vi inte ska få veta.

Forskning under årtionden har visat att kvinnor med täta bröst behöver kompletterande undersökningar för att lättare och tidigare upptäcka små och invasiva cancrar som ofta är osynliga för denna patientgrupp med enbart mammografi. Tidig upptäckt innebär större chans till överlevnad och ofta även en mindre kostsam behandling.  Hos kvinnor under 50 år är oftast brösten täta och uppåt 50 % av dessa kvinnor har täta bröst. Med åldern minskar vanligtvis bröstens täthet.

Som sagt mycket arbete återstår och låt oss hjälpas åt att sprida informationen till alla kvinnor i vårt land och kräva från våra doktorer att de ger oss denna livsviktiga information. Var och en av oss har vår fulla rätt att känna till huruvida vi har täta bröst eller ej. Alla de kvinnor som har tät bröstvävnad behöver kompletterande undersökningar.

På sjukhusens ”nya” BröstCentra kallas vi inte tillbaka för att vi har tät bröstvävnad utan endast om man har sett något suspekt. Men det är svårt att se något suspekt i ett tätt bröst. Täta bröst är vita på mammografibilden och ev. tumörer är också vita. Tumörerna är nästan omöjliga att upptäcka.

Nytt från år 2016 är att nästan alla kvinnor skrivs ut till årlig mammografiscreening efter avslutad bröstcancerbehandling. Tidigare gick alla kvinnor med en bröstcancerdiagnos på s.k. klinisk mammografi med remiss åtminstone i fem år. Då var det lättare att få kompletterande undersökningar. I screeningen kan man inte få t.ex. ultraljud som tillägg. För detta krävs remiss till klinisk mammografi med nödvändiga kompletterande undersökningar.

RCC har på eget initiativ drastiskt dragit ner volymen även för dessa undersökningar. Inom den organisationen tar man tyvärr inte speciellt mycket ansvar. Istället försöker de spara pengar genom att dra ner på vård för bröstcancerpatienter i Stockholm. Vi skulle gärna vilja veta hur stor besparingen blivit på vår patientgrupp. Men som vanligt lyser svaren med sin frånvaro. Vad som händer med dem som drabbas och där bröstcancern upptäcks senare har man nog tyvärr glömt bort i den allmänna sparivern.

Resultatet av RCCs arbete kan vi redan nu utläsa. Det har opererats ca 200 färre bröstcancrar i Stockholm 2016 jämfört med föregående år. Bröstcancer ökar och minskar inte. Det gör att det i december 2016 finns minst 200 odiagnostiserade bröstcancrar bara i Stockholm. Dessa kvinnor kommer att komma in i vården i ett senare skede och utfallet kan vi bara spekulera i. Men det är djupt olyckligt och de som får betala det högsta priset är dessa kvinnor vars bröstcancer upptäckts för sent.

Källa: Maria Wiklund Karlsson ordf. BCF Amazona

Denna sida uppdaterades senast: 2017-01-02