Bröstcancer är en strålkänslig tumör. Strålbehandling minskar risken för tumören att komma tillbaka i bröstet. I vissa situationer kan strålbehandlingen även förbättra chansen att överleva på lång sikt.

Strålbehandling skadar cellens arvsmassa, DNA. Kroppens friska celler skadas samtidigt som tumörcellerna, men de har en större förmåga än tumörcellerna att reparera skadorna efter strålningen. Det är den skillnaden som utnyttjas vid behandlingen och därför måste man få en serie strålbehandlingar. På så sätt hinner de friska cellerna repareras mellan varje stråldos, medan tumörcellerna skadas och dör. Man får strålbehandling under en längre sammanhängande tid för att kunna få små dagliga doser, vilket ger lindrigare biverkningar. Strålbehandlingen tar vanligen 3-6 veckor med behandling varje arbetsdag. Det är viktigt att behandlingen sker utan avbrott.

Det är rutin att man efter en bröstbevarande operation får strålbehandling mot den bröstkörtelvävnad som blir kvar. Aktuell forskning har dock lett till att läkaren allt oftare gör en individuell riskbedömning. Om man löper väldigt liten risk att få cancer igen i bröstet kan läkaren rekommendera att man helt avstår från strålbehandling.

Om flera lymfkörtlar i armhålan är angripna av bröstcancerceller får man vanligtvis strålbehandling mot armhåla, lymfkörtlar kring nyckelben och ibland även längs bröstbenskanten.

En acceptabel väntetid på strålning är 4-6 veckor. Det finns studier som påvisar att risken för lokala återfall ökar om man väntar längre tid än 6 veckor.

Vill du fördjupa dig och läsa mer om strålning? Läs här: 1177.se

Källa: BCF Amazona och 1177. 

 

Denna sida uppdaterades senast: 2020-12-22