Prognostiska markörer. En prognostisk faktor kan mätas och förutsäger vid adjuvant obehandlad sjukdom prognosen, i första hand risken att avlida till följd av sjukdomen.  

Behandlingsprediktiva faktorer är sådana som förutsäger effekt av en given terapi, t ex östrogenreceptoruttryck i relation till endokrin behandling. De biomarkörer som idag är i kliniskt bruk inkluderar:

ER och PgR, d v s östrogen- respektive progesteronreceptorn. Dessa hormonreceptorer mäts och åsätts ett värde mellan 0 och 100 %.

Histologisk grad.  Studeras genom färgning, och ger en indelning i 1-3 där grad 1 är den ”snällaste”, minst atypiska, högst differentierade och lågprolifererande graden, medan grad 3 är den mest atypiska, dedifferentierade och högprolifererande formen.

Ki67 är en proliferationsmarkör som anger andel celler i S-fas och som mäts immunhistokemiskt.

HER2 är en onkogen som är överruttryckt i ungefär 15 % av primära bröstcancrar.

BRCA1 och BRCA2 är gener som anger bröstcancerrisk. De analyseras inte rutinmässigt.

Modern subklassificering av bröstcancer sker genom genexpressionsanalys där man kan identifiera en handfull biologiskt distinkta subgrupper. Man kan med hjälp av markörerna ovan dela in tumörerna på följande sätt:

• Luminal A: ER-positiva långsamväxande
• Luminal B, HER2-negativa: ER-positiva snabbväxande
• Luminal B, HER2-positiva: ER-positiva snabbväxande
• HER2-positiva ER-negativa
• Trippelnegativa (TNBC)
  

Källa: BCF Amazona,  föreläsningar av professor Jonas Bergh och artiklar av Niklas Loman. 

Denna sida uppdaterades senast: 2024-01-11