Hud- eller nagelproblem

Biverkan av cytostatika – hand- och fotsyndrom.

Hand- och fotsyndrom innebär biverkningar från cytostatika där hud och naglar på händer och fötter drabbas. Även neuropati i dessa områden, dvs nervskador räknas hit.

Cytostatikabehandling, men ibland även annan cancerbehandling kan ge biverkningar på händer eller fötter. Sådana problem kan lindras helt eller delvis med hjälp av medicinsk hand- och fotsjukvård, och ju tidigare man tar itu med problemen desto bättre.

Flera av de cytostatika som är vanliga vid bröstcancerbehandling kan ge hand- och fotsyndrom. Det gäller bland annat taxotere, där dessa biverkningar är vanliga enligt FASS. Bekymmer från händer och fötter varierar från individ till individ, så man ska akta sig för att jämföra med någon annan. Däremot ska man be sin läkare eller kontaktsjuksköterska om hjälp om man är orolig eller har stora besvär. Läkaren kan då skriva en remiss till fotsjukvården som både kan behandla och ge tips om vad man kan göra själv. Och, ju förr man tar tag i problemen desto större chans att få ordning på dem.

Din vanliga läkare kan skriva en remiss till medicinsk fotsjukvård, men för problem på händerna måste remissen skrivas av en onkolog eller hudläkare och beviljas av IVÄ (Individuella Vård Ärenden), som är en del av Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen.I dagsläget godkänns endast remisser till två kliniker i länet, nämligen Medicinsk fotvård GKS i Solna och Footcare by Laura på Lidingö.

Naglar på händer och fötter som blivit spröda, ändrat form eller fått annan ytstruktur kan man behandla själv genom att hålla naglarna korta och fila kanterna släta. Massera in nagelolja, vilket återfuktar sköra naglar som skivar sig eller går av. Oljan kan också masseras in i nagelband som spricker. Undvik nagellack som torkar ut naglarna ytterligare, likaså vatten och smuts. Använd handskar vid allt hushållsarbete, Ha gärna tunna bomullsvantar under en kraftigare gummihandske.

Ömmande naglar, pigmentförändringar och blödningar under naglarna kan förekomma. Detta kan man inte göra något åt, men förändringarna bör hållas under observation. Det man kan göra själv är att använda skor med bra passform och undvika att något trycker på tånaglarna.

Till svårare biverkningar räknas vätska under nageln men också ökad hornbildning under naglarna, vilket innebär att nageln ser tjock ut, lyfter sig och också trycker mot vävnaderna under och orsakar smärta. Naglarna kan också lossna helt. Nageltrång innebär att nagelns kanter växer in i nagelbädden vilket kan orsaka smärta och infektion.

Infektioner av svamp och andra mikroorganismer uppkommer lätt eftersom immunförsvaret blir sämre under en cytostatikabehandling. Instängd fukt, t ex vid täta skor gynnar också svamptillväxten. Svamp mellan tårna yttrar sig som röda, fjällande och kliande symtom. Under naglarna är svamp svårare att diagnosticera och ett svampprov kan behövas.

Torr fjällig hud som flagnar gör att hudsprickor kan uppkomma, något som också kan hända om huden är ”glasig” och röd. Det man kan göra själv är att undvika onödig påfrestning på huden, smörja med en kräm som innehåller fuktbindande medel som exempelvis karbamid och använda rymliga skor med mjuk sula så att fötterna inte utsätts för punktvis tryck.

Vid svårare biverkningar som tjocka förhårdnader med smärtsamma liktornar, sår och blåsbildningar behöver man en remiss till fotsjukvården.

Cytostatika kan också påverka nervtrådarna i händer och fötter, vilken kan yttra sig i att musklerna får sämre funktion. Domningar och stickningar kan förekomma, liksom ”kuddkänsla” när man går och vid stora besvär kan även smärta förekomma. Har man dålig känsel i fötterna kan det yttra sig som sämre balans eller att man blir klumpigare.

Ja, mycket kan ställa till besvär i händer och fötter, och sjukvården är inte alltid observant på att hjälp behövs. Ju tidigare man tar tag i problemen desto mindre risk att besvären blir övermäktiga. Be om en remiss till fotsjukvården och håll din läkare eller kontaktsjuksköterska informerad.

För ytterligare information se artikel i Amazonabladet nr 4 2016 sid 10-11.

Denna sida uppdaterades senast: 2017-03-23